söndag 15 november 2015

Facebook på gott och ont i krisen

Jag har bott i Frankrikes huvudstad och studerat på Sorbonne, och många svenskar likt mig känner någon som bor i Paris. I en stund av stor oro, när man försöker få en uppfattning om vad som skett sent på kvällen, följer jag nyhetsrapporteringen och tittar på direktsändningen. BBCs live stream sänds på platteven, laptopen visar en feed av vad DNs korrespondenter uppdaterar och på mobilen kollar jag Twitter och Facebook. 

Rysningar går genom kroppen när jag ser hur polisen gör sig redo för att storma en konsertlokal där hundra människor hålls gisslan. Jag undrar hur mina vänner i Paris har det, befinner de sig i stadskärnan? Jag ser på Facebook att en vän troligen spenderar helgen i Bordeaux och en annan checkade senast in på en klubb i ett arrondissement som enligt nyheterna är fri från attacker. 

Efter att ha skickat iväg flera meddelanden somnar jag in på soffan och vaknar på morgon upp och ser min laptop stå med skärmen uppfälld. På en handsträckning kan jag klicka in mig på en dagstidning, men istället för att få information á la Gutenberg blir det en visit på Zuckerbergs Facebook. 

Jag kollar uppdateringarna och ser att Facebook under natten implementerat en ny funktion, tjugofyra av mina vänner i Paris har checkat-in i säkerhet antingen har de själva gjort det eller så har en förälder gjort det åt dem.

Frågan vi bör ställa oss är varför teamet på Facebook valde just detta tillfälle att släppa funktionen. Facebook kommer vinna folks hjärtan för att de i en stund av tumult och kaos hjälpt människor att känna ett lugn. 

Det är knappast så att Facebook kommit på idén under småtimmarna. De använde redan check-in funktionen efter oktobers jordbävning i Pakistan. Den sociala mediaplattformen skulle alltså kunnat lansera samma funktion när Beirut en dag innan drabbades av självmordsbombning och flera hundra dog eller skadades, men valde att inte göra det.

Marc Zuckerberg mötte kritiken med att som vanligt publicera ett uttalande via sin profil på sidan han grundat, han ger kritikerna rätt och skyller på att Facebooks policy tidigare varit att bara använda funktionen i humanitära krissituationer och att de i detta fall använde sig av Safety Check-in eftersom de registrerade mycket ”aktivitet” på siten. Vi får tolka ”aktivitet” som att de antagligen inte läst privata meddelande utan såg att många skrev publika frågor och undrade var deras vänner befann sig, vilket dock inte är lika troligt. När jag kontaktar vänner angående var de befinner sig är det oftast i privata meddelanden. Zuckerbergs Harvardutbildning hjälper honom att per rutin undvika kritiken att människor från väst skulle vara mer värda. 

Sedan attackerna i Paris har Facebook möjliggjort för användare att lägga Trikolorens färger som ett lager över användarens profilbild. Med detta manifesterar de sin oändliga makt över mer en miljard användare och visar hur mycket de har kontroll över våra inskränkta val på den plattform som styr och samlar information över våra liv. Profilbilden som endast du själv har makt över, har du nu kunnat byta för att Facebook gjort det möjligt för dig att välja, men det är inte ett fritt val när det bara finns en flagga att välja på. 

Det är förbluffande att vi använder en plattform som säljer vår information till högstbjudande företag utan att vi får ta del av försäljningen. Illusionen att Facebook är ett fenomenalt sätt att kommunicera med vänner runt om i världen måste brytas. 

Vi vill inte veta hur mycket information de samlat om oss och hur de analyserar den för att marknadsföra materiella ting och, politiska åsikter till oss. Om vi visste skulle vi aldrig logga in igen. 

Carolina Sundell