Varje dag betalar vi med ett plastkort uppbackat av en bank eller smutsiga sedlar, men få vet hur pengar skapas. Det borde vara känt att affärsbankerna skapar pengar när det utfärdar ett lån. En ny rapport från Katalys krävdes för att vi ska inse att affärsbankerna sitter på sedelpressen och uppmärksamma att de trycker 98 % av pengarna som är i omlopp. Detta skall ni veta kommer att skrivas in i historieböckerna och inte som många under denna period trodde att det var Riksbankens uppgift att styra expansionen av penningmängden.Ana oråd när, enligt Regeringsformen borde denna tryckpress eller i mer modernt ordalag dator borde finnas inuti Riksbankens lokaler. Detta anges i en paragraf som inte går att missa; endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Det finns demokratiska skäl till att Sverige har världens äldsta centralbank, men rollen den en gång spelade har radikalt förändrats utan ifrågasättande. En bakåtsträvande utveckling har inträffat när affärsbankerna tillåtits få en essentiell kontroll över samhället. Skälen till omvandlingen är flera: Sverige som nationalstat har svepts med i den finansiella globaliseringen, men poängen är att storbankerna med statens tillåtelse fått subventioner och ett marknadsövertag. På så vis har en faraoisk expansion av den mest privilegierade sektorn —bankindustrin— ägt rum. Med denna följde en övertro att bankerna är systemviktiga, en fundamentalism som lever sitt eget liv, fram för allt i politikernas medvetande.Utvecklingen har bidragit till bankernas monopolställning när kontanterna blivit allt mer knappa. För att förstå hur vår civilisations ekonomiska system kom att baseras på kredit, måste vi blicka tillbaka. Det monetära systemets uppbyggnad är inte obegripligt och inte heller den fundamentala förändringen som ägde rum när USA år 1971 frångick Bretton Woods-systemet som var förankrat i en metall, guld. Över en natt förvandlades valutor till vad man kallar fiat-pengar, en symbol utan värde. Trovärdigheten till systemet sattes i gungning, Riksbanken som lovat att växla in varje krona mot dess värde i guld slutade med detta. Förstå först denna signifikanta skillnad, stanna kvar i tanken, vad sker när staten inte längre är garant för att pengar inte trycks i överflöd och landets valuta inte längre blir en exklusivitet?Penningmängden ökar betydligt snabbare än BNP när de vinstdrivande bankerna vill låna ut i snabbare takt än BNP-tillväxten. Här ligger den uppenbara problematik, att skuldberget växer bortom alla proportioner. Varför existerar då i dag nästan uteslutet affärbankspengar som skapats vid lån? Bankerna tänker i första hand på sin vinst, därför har det i modern tid skett en kreditexpansion utan motstycke. Pengar som genom tiderna varit en värdebärare, inte utan att det funnits ett skäl till detta. Vi talar här inte om en petitess, utan för att just det läge vi nu finner oss i skulle undvikas till alla pris; en skuldbaserad ekonomi som skenar iväg mot avgrunden.Samhällets stora hemlighet i dag är kanske inte som många kan tro; att alla ekonomiska transaktioner sker elektroniskt och att politiker outsourcat både infrastrukturen och bank-id. Istället handlar det om de radikala konsekvenserna av att vår ekonomi bygger på skuldsättning och att det tillåtits av folkvalda representanter som handlat emot folkets bästa intresse. Glöm inte att folket är de skuldsatta och fordringsägarna, dvs affärsbankerna, önskar bli omåttligt kapitalstarka.Riksbanken som ska vara självständig har när fodringsägarna fått allt mer makt, sakta men säkert på grund av sin utsatta position, avhänt sig skapandet, driften och kontrollen av våra pengar till affärsbankerna.Tiden är knapp, kontanterna försvinner och enda sättet att är att vi, folket, oberoende av ideologi kräver att Riksbanken ger ut en e-krona för att säkra att Sverige har ett betalmedel och en valuta som är demokratiskt förankrad. Detta räcker dock inte för att stoppa sektorn från en oundviklig kris utan naturligt måste utlåningen överstämma med inlåningen, som på alla normala balansräkningar.
Publicerad på SVT.se
