Som en bomb slår det ner att Stockholm Stad i lönndom ger Apple den finaste tomten i Kungsträdgården för att där bygga ett glaspalats.
Det är säkert många som tillber Apple för att deras produkter lyckats bli en betydande del av vår vardag. Det är så lång gånget att vissa påpekar att vi numera är deras teknologislavar. Apple har makt. Hackar någon vår iPhone får de oändlig insikt i privatlivet. De som avgudar varumärket vill att vårt land får en glaskyrka i Stockholm att tillbe äpplet där de kan vädja efter nya OS-uppdateringar.
Sverige var ända fram till 2012 utan en Apple Store, det kan tyckas konstigt då marknaden för deras produkter är stark procentuell i jämförelse med andra Europeiska länder att det borde lätt ha förblindat kapitalismens dyrkare. Svenskarna har alltid varit redo att tälta för att få det senaste eller till och med resa till New York för att handla före vännerna i Apples glaskub, en modell som påminner om det påtänkta bygget i Stockholm.
Apple har med sin affärsmodell gjort enorma vinster, de har outsourcat större delar av verksamheten och placerat en filial på Irland för att betala så lite skatt som möjligt och slippa betala på hemmaplan i USA. Ett företag som är under utredning av EU-kommissionen är värdiga att få bygga en butik som portal till Kungsträdgården, tycker Stockholms Stad. DNs krönikör Barth-Kron beskriver Apples plan med orden: ”butiken är ett slott och parken dess trädgård”. Apple försöker paketera sina uppsåt, så att folk inte ska notera att dessa tangerar vandalisering av offentlig miljö.
Kungsan, där vi alla vistats regelbundet, är kanske inte längre helig mark utan sedan länge nedsmutsad av festivalspyor, i mångas ögon kan allt bara bli bättre än restaurangen Friday´s ubåtliknande skepnad. Nej, det ska inte stå något på denna tomt och blockera ingången till parken, speciellt inte varumärkespropaganda på en av de mest eftertraktade adresserna. Vi kan fortfarande återta folkets park, som ska vara en öppen plats för att flanera - en oas för alla som eftersöker ett lugn i stadskaoset. Det kan bli tufft att ta upp kampen när Kungsträdgården besynnerligt nog kontrollerats av Stockholms Handelskammare och dess bolag Kungsträdgården Park & Evenemang AB, därför bör namninsamlingen göras idag då vi inte har mer tid att förlora.
Stockholm Stad vet att om de låter Apple bygga på tomten i huvudstadens mest centrala park så kommer detta väcka protester, de gamblar i hopp att invånarna godkänt att parkkulturen gått förlorad och att staden fullbordar förvandlingen av Kungens Trädgård till kommersens Mecka.
Dessutom har kommunalråden förbisett två renommerade journalisters läsvärda krönikor; Claes Brittons ”Befria Kungsträdgården” i DN, och Johan Hakelius ”Svenskarna vet inte vad parker är till för” i Aftonbladet. Kanske för att förfallet av Kungstädgården är så långt gånget, har parkens ansvariga slutat att associera Kungsan med Paris skönheter Jardin des Tuileries och Palis-Royal. Där har Apple lyckats nästla sig in, men inte synligt på marknivå utan i Louvrens shoppingcenter. Det passade Apple bra att placera sig i den absoluta närheten av konstmuseets glaspyramid. Den byggdes på beställning av François Mitterrand och har bidragit till en myt: den sägs vara uppbyggd av 666 glasplattor som kopplats ihop med både satan och illuminati, två ord som lätt kan förknippas med företaget i fråga när batteritiden säckar eller App Store inskränker våra val.
Siris röst säger ta höger där Norrlandsgatan möter Hamngatan. Du har anlänt till destinationen där du kan laga din krossade iPhone-display och här kan du även se de japanska äppleträden blomma, inte bara genom kameralinsen utan snart också genom flera av Apples glasrutor. Låt verkligheten inte bekräfta att Stockholm Stad låter ett företag antasta en allmän plats när allt som behövs är mer grönt gräs som ger andrum. Låt oss inspireras av Drottning Kristinas barockträdgård. Förvandla inte parken till ett utomhusvaruhus när Apple istället lätt kan flytta in i befintliga Gallerian. Då kan Stockholmarna återigen få en park att vara stolta över när internationellt besök kommer eller när barnen jollrar efter glass.
Carolina Sundell
Publicerad i ETC Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar